onsdag 21 oktober 2015

Svampar

4. Svampar är viktiga för naturen då många svampar är nedbrytare och hjälper till naturen att bryta ner döda djur och växter. Svampar och växter kan också dra nytta av en växt då de kan leva i symbios (samliv på grekiska). Den växt som ingår i mykorrhizan får en del av vattnet och närsalterna som svamptrådarna (mycel) suger upp ur marken. I stället får svampen tillbaka socker som växten bildat i sina gröna delar.

5. Om en svamp och en växt lever i symbios betyder de att de kan dra nytta av varandra för att leva. Svampens svamptrådar slingrar sig runt växtens minsta rötter och bildar mykorrhiza. Svampen tar med hjälp av sina svamptrådar upp vatten och närsalter, växten får en del av vattnet och närsalterna och svampen får resten. I utbytte får svampen sockret som växten bilar i sina gröna delar.  
9.Om en snigel har ätit på svampen som du ska plocka beror det på vad för svamp det är om den är ätbar. Det beror även på vilken snigel det är som har ätit på svampen.

måndag 12 oktober 2015


Fakta om mossor, växter och lavar

Skägglav: Skägglaven lever i ljusa och gamla skogar. Skägglavar är mycket känsliga mot luftföroreningar. De får nämligen sin näring och vatten från luften och regnvattnet.
Skägglaven känner man igen på de tofsar som den bildar och som påminner om skägg.
Skägglaven växer oftast på grankvistar eller lövträdskvistar.
En av renarnas viktigaste föda är skägglav och även för ekorrarna är skägglaven viktig då de använder laven till sina bon. Människan använder också skägglaven till färgning av tyger och garn.

Väggmossa: Väggmossan är en av de vanligaste mossorna i Finland. Mossan förekommer i skogar på stenar och murkna träd. Väggmossan bildar stora täta mattor. Väggmossans stam skiftar i rött. Bladen är gulgröna och äggrunda.
Väggmossan har fått sitt namn på grund av att man använde den som tätning i väggar.
Mossor är sporväxter som saknar rötter och blommor. Mossor förökar sig med hjälp av sporer från sporhusen som sitter på skaft.

Groblad: Groblad är ett vanligt ogräs i hela Sverige, den växer ofta på vägkanter och gångstigar. Den kan användas som plåster, grobladet kallas även för indianplåster. Arten har en stor utbredningsförmåga och med hjälp av människorna har den spridit sig från Europa till andra världsdelar. Grobladen används ofta som omslag på sticksår, främst på fötterna.
Den har också använts vid förkylning och slemmiga upphostningar. Om man blir stucken av en geting eller en mygga kan pressa saft från ett färskt groblad direkt på sticket. Forskning visar att grobladet innehåller ämnen som har en smärtstillande verkan på hudskador.

Skägglav
Groblad
Väggmossa